"När jag berättar att jag nyöversätter Ulysses är den vanligaste reaktionen ungefär så här:

- Oj det måste vara svårt!
Jag håller med och säger att det är enastående svårt. Sedan säger den jag pratar med att hon eller han faktiskt, i själva verket, om nu sanningen ska fram, inte har läst boken. "
Så skriver Erik Andersson i sin bok "Dag ut och dag in med en dag i Dublin"

I dag är det Bloomsday!
Det är ju den 16 juni som James Joyce omfångsrika (typ 799 sidor) modernistiska och nydanande romanbygge utspelar sig :)
Nej jag har inte heller läst hela Ulysses. Fast jag har läst sista meningen.Vilket ju nästan är halva boken. Eller i alla fall en artondel eller så av den.

Jag har också läst en trevlig (lite mindre omfångsrik) bok av Erik Andersson (Därifrån kommer citaten).
Erik Anderssons nyöversättning av Ulysses kom 2012. I sin bok ”Dag ut och dag in med en dag i Dublin” skriver han om arbetet. Han skriver om översättningsprocessen och reflekterar kring Joyces roman. Han skriver om Irland, om det här med att översätta och om skrivande och om litteratur.

"De som har någon form av högre humanistiska studier i bagaget brukar ha läst några kapitel. Och så finns de sällsynta fallen: de som skiner upp och säger att det är en fantastisk bok.
Och jag fortsätter att hålla med. Jag håller med dem som inte vill ta i boken med tång, dem som har läst några utdrag och är helt nöjda med det, dem som läser om romanen med jämna mellanrum och inte kan få nog, Det är en bra bok på det viset. Det är lätt att bli enig."

Det är alltså en bok om att översätta en annan bok. Det är en väldigt charmig betraktelse. Lika delar humoristisk vanvördnad och ömsint beundran inför det där galna litterära projektet. Här känner jag mig välkommen. Det är som att få en ny bekant som man omedelbart känner sig befryndad med. Eller som att umgås med en äldre och klokare släkting. Någon som vet rätt mycket och berättar det på ett vänligt och underhållande sätt… inga pekpinnar, ingenting pådyvlas mig. Här ska inte direkt förklaras utan det handlar om att mer samtala. Lite småprat om Ulyssses...

Den här boken är rolig! Som när det på sidan 112 dyker upp ett glas apelsinjoyce. Det är nördigt skoj!
Jag gillar Anderssons stil. Underfundiga formuleringar… skimrande ord som ädelstenar här och där. Bukolisk, hugfästa, sorgfällig. Det är ord som man möter alldeles för sällan.

"(…) det svåra med att översätta är väldigt sällan att man inte förstår, utan att man inte kan uttrycka det på svenska."

Läsaren får handfasta glimtar från hantverkarens vardag. Det tycks vara så; att översätta är en slags magi och ett hantverk på samma gång… Som när han berättar om ”översättarens bästa vän, pappersklämman”. Då känns det som hantverk… Nåväl för honom var klämman för liten, så han fick dela Ulysses i fyra delar… och hålla samman dem med silvertejp. Det är rätt prosaiskt.

Men att översätta handlar enligt Andersson om stil. Det är enligt honom kärnan i översättarens arbete. Han ger ett exempel. Något om kättarna, det är på sidan 84. Joyces stil ändrar sig hela tiden och det måste synas även i översättningen. Och det främsta kravet på en översättare är enligt Andersson att det han göra måste göras nytt.

Dag ut och dag in med en dag i Dublin av Erik Andersson.
Albert Bonniers förlag.
Köp den på Bokus här eller Adlibris HÄR.

Ulysses av James Joyce. Albert Bonniers förlag.

Köp den på Bokus eller Adlibris.